Clik here to view.
Stilhistoria
Den gulfärgade Angården från 1797 på Västerhiske, Umeå. Foto: Lena Tengnér, SHBK Umeå kommun. Precis som klädmodet och musikstilar har skiftat mellan olika årtionden och generationer har även...
View ArticleClik here to view.
Gården
Vy över nybygget Rismyrliden, Skellefteå. Foto: Skellefteå museum. Landsbygdens bebyggelse har växt fram under århundraden. Många av byarna i våra trakter är och har alltid varit små och glest...
View ArticleClik here to view.
Gårdsbebyggelsen
Timrad åttkantloge, med kåtatak och kornbod på taket, i Åbyn, Burträsk. Foto: Pernilla Lindström, Skellefteå museum. Logen Tröskning var ett ganska arbetsintensivt moment när tröskningen bedrevs med...
View ArticleClik here to view.
Mangårdsbyggnaden
Dahlbergsgården i Bastutjärn, Norsjö, en timrad dubbelkorsbyggnad. Foto: Skellefteå museum. De äldre husen på landsbygden är nästan alla timrade. Inom ramen för knuttimringstekniken kan byggnaderna...
View ArticleClik here to view.
Småbruket
Per Albin-torp i Obbola, Umeå. Foto: Maria Löfgren, Västerbottens museum. Vårt län är i stor utsträckning ett småbrukarlän. De små byarna, och de större byarnas yttre områden präglas ofta av den...
View ArticleClik here to view.
Samhället
Arbetarbostäder av gult tegel i kraftverkssamhället Harrselefors, Vännäs. Foto: Pernilla Lindström, Västerbottens museum. I Västerbotten finns det gott om samhällen uppkomna kring en särskild...
View ArticleClik here to view.
Brukssamhället
Villor i gruvsamhället Boliden. Foto: Skellefteå museum. Av de tidiga, egentliga brukssamhällena i våra trakter, Bygdsiljum, Ytterstfors och Sävenäs finns idag inga bebyggelselämningar kvar. De miljöer...
View ArticleClik here to view.
Stationssamhället
Järnvägsstationen och –hotellet i Jörn. Foto: Skellefteå museum. Stambanan drogs genom våra trakter i början av 1890-talet och invigdes 1894. En mängd små stationer byggdes efter banan. Större...
View ArticleClik here to view.
Industrisamhället
Arbetarbostäder av gult tegel i kraftverkssamhället Harrselefors, Vännäs. Foto: Pernilla Lindström, Västerbottens museum. Med 1900-talets industrialisering har en annan, mera detaljstyrd...
View ArticleClik here to view.
Staden
Den pampiga Markstedtska villan från 1800-talets senare hälft i Skellefteå. Foto: Rune Wästerby, Skellefteå museum. I äldre tider förekom varuhandel främst vid marknader. Dessa var ofta lokaliserade...
View ArticleClik here to view.
1790-1850
Baggböle herrgård med vitmålade fasader efterliknande sten. Foto: Lena Tengnér, Västerbottens museum. Borgerliga ideal Den växande och allt mera betydelsefulla borgarklassen kom att starkt påverka de...
View ArticleClik here to view.
Nyklassicismen
Baggböle herrgård med tidstypisk färgsättning i gråvitt med engelskt röda fönster. Foto: Lena Tengnér, Västerbottens museum. Detalj av Baggböle herrgård med tidstypiska utsmyckningar. Foto: Lena...
View ArticleClik here to view.
Empire
Den gulfärgade Angården från 1797 på Västerhiske, Umeå. Foto: Lena Tengnér, SHBK Umeå kommun. Detalj av takfot och hörnkedja i typisk empirestil på Ömans hörna i Skellefteå. Foto: Skellefteå museum....
View ArticleClik here to view.
Nyrenässansen
Ett handelshus i nyrenässansstil i Skellefteå. Foto: Skellefteå museum. Inspirationen hämtades från furstepalatsen i Italien, och i någon mån Holland. Tak – Under den inklädda takfoten sattes konsoler....
View ArticleClik here to view.
1850-1900
Ett handelshus i nyrenässansstil i Skellefteå. Foto: Skellefteå museum. Åbacka paviljong på Strömholm, Bureå med tidstypisk snickarglädje. Foto: Skellefteå museum. Det som framför allt präglade...
View ArticleClik here to view.
Schweizerstil
Åbacka paviljong på Strömholm, Bureå med tidstypisk snickarglädje. Foto: Skellefteå museum. Under 1800-talets senare del utvecklades finbladiga sågar som gav byggmästarna nya möjligheter att artikulera...
View ArticleClik here to view.
Jugend
Kraftverksstationen i Finnfors i tidstypisk jugendstil. Foto: Skellefteå museum. Med naturen som förebild Den internationella jugendstilen, eller art noveau som var dess mera allmänna benämning, byggde...
View ArticleClik here to view.
1900-1930
Tjugotalsklassicistisk villa med fasad av masonite i Rundvik, Nordmaling. Foto: Maria Löfgren, Västerbottens museum. Ett friare och ljusare bostadsideal Bostadsidealet blev vid denna tid till stor del...
View ArticleClik here to view.
20-talsklassicismen
Detalj av hörnkedja på tjugotalsklassicistiskt egnahem i Umeå. Foto: Lena Tengnér, SHBK Umeå kommun. Sparsmakad stil med klassiska drag Den tunga nationalromantiska stilen avlöstes under 1920-talet av...
View ArticleClik here to view.
1930-1970
Funkisvilla klädd med locklistpanel i tunn relief och tidstypiskt färgsatt på Teg, Umeå. Foto: Lena Tengnér, SHBK Umeå kommun. Det sociala samhällsbygget Efterkrigstidens folkhemsbygge kom till stor...
View ArticleClik here to view.
Nationalromantiken
En villa i nationalromantisk stil i Lycksele. Foto: Västerbottens museum. Med rötterna i den svenska myllan Nationalromantiken var en rörelse, eller del av en rörelse som omfattade hela samhället, och...
View ArticleClik here to view.
Funkis
Putsad funkisvilla i Blattnicksele. Foto: Maria Löfgren, Västerbottens museum. En ny värld med nya ideal Funktionalismens idéer hade växt fram internationellt under 1900-talets tidigare årtionden. I...
View ArticleClik here to view.
Folkhemsfunktionalism
50-talsvilla av gult tegel i Norsjö. Foto: Skellefteå museum. Arkitekturen var till sitt innehåll funktionell, men formspråket tillät sig att låna drag från såväl traditionen som tidigare epoker....
View ArticleClik here to view.
1960-1970
Tidstypisk brun villa från 1950-talet på Sofiehem, Umeå. Foto: Lena Tengnér, SHBK Umeå kommun. 1960-talets villaområden präglades av ett tätt och lågt byggande och experiment med nya material och...
View ArticleClik here to view.
Samisk byggnadskultur
Nordsamiskt viste med torvkåta av jurtamodell. Foto Helena Wikberg, Länsstyrelsen Västerbotten. Kulturlandskapet i Västerbotten rymmer sedan flera tusen år tillbaka en mängd spår av samiska...
View ArticleClik here to view.
Nordsamisk torvkåta
Nordsamisk torvkåta vid Gausjovistet, Storuman. Foto Maria Appelstam Häll, Västerbottens museum. Kåta kallas den traditionella samiska bostaden. Numera hör boendet i kåta liksom det nomadiserade livet...
View ArticleClik here to view.
Skogssamisk timmerkåta
Timmerkåta i Koppsele, Malå. Foto Rune Wästerby, Skellefteå museum. Kåta kallas den traditionella samiska bostaden. Numera hör boendet i kåta liksom det nomadiserade livet till sällsyntheterna. Om...
View ArticleClik here to view.
Förrådsställningar
Torkställning vid Gausjovistet, Storuman. Foto Helena Wikberg, Länsstyrelsen Västerbotten. Kombinerade förråds- och torkställningar förekom i flera varianter – med rotfasta stolpar, med nedgrävda...
View ArticleClik here to view.
Sydsamisk torvkåta
Sydsamisk torvkåta i Suksase. Foto Maria Löfgren, Västerbottens museum. Kåta kallas den traditionella samiska bostaden. Numera hör boendet i kåta liksom det nomadiserade livet till sällsyntheterna. Om...
View ArticleClik here to view.
Stolpbodar
Sydsamisk stolpbod vid Suksase. Foto Maria Löfgren, Västerbottens museum. Gemensamt för de samiska förrådsbyggnaderna är att de byggdes med själva lagerhållningen en god bit över marknivå så att...
View ArticleClik here to view.
Njalla
Njalla vid Gillesnuole kapellplats. Foto Maria Appelstam Häll, Västerbottens museum. Njallan är en liten bod på en rotfast stam. I njallan vinterförvarades maten inför ankomsten till vistet på våren....
View Article
